Lucka 9, och jag kämpar på!

Jag vet inte hur jag egentligen tänkte med denna julkalender för alla visste väl att min arbetsbörda inte direkt skulle minska den sista månaden. Men jag kämpar på, och försöker komma på något väldigt vettigt.

Det blir det nog dock tyvärr inte idag heller. 

Men något som jag tycker är så oerhört tråkigt är att tiden går så förbannat snabbt, samtidigt som jag alltid längtar längre fram. På måndagar längtar jag till helgen, i november längtar jag till april, på morgonen längtar jag till kväll, på ett yogapass till att det är slut och soffan kallar. Detdär att leva för stunden kan jag inte riktigt, tydligen. Det blir som att jag alltid längtar efter bättre tider utan att fatta att den bästa tiden är just nu för en vet ju aldrig vad som händer i april förutom att solen dyker upp. Och på så sätt går ju tiden bara snabbare och snabbare. De senaste tiderna på fredagar kan jag inte fatta när jag sitter där på soffan på jobbet vid halv 9 fikat att det faktiskt redan är fredag, eftersom det känns att jag inte minns vad jag gjort mellan måndag och då. Varken på jobbet eller utanför. Vem vad det som tog min tisdag, onsdag och torsdag liksom? 

Noja, det är nog faktiskt i alla fall en tröst på måndag morgon att tänka att bara jag tar mig igenom den dagen så sitter jag där på soffan igen klockan halv 3 på fredagsfikat och vi pratar om kvällens kommande På Spåret-avsnitt.

Hade som sista mål idag att i alla fall hinna hem och se Bonde söker fru (näst sista avsnittet). Missade halva. Får fråga vår förvaltningsjurist om den första halvan imorgon! 

Resten av kvällen är jag ändå fastklisstrad mot rörlig bild. Och se det gröna bakom, den uppmärksamme kanske noterar att det börjat hända lite grejer på min orkidé. Mer bildbevis är på kommande.