En Sliding doors-moment

Idag när jag klev ut ur tunnelbanan fick jag en flyer med en gratis träningsvecka på f.d. entreprenören nuvarande Prins Daniels motionsanläggning Balance. Enligt broschyren utlovas de bl.a vara först med de senaste träningsformerna (ingen vanlig gruppgympa antar jag), ha exklusiva medlemskvällar (champagneglas som symbol) , nyttiga måltider (en blodig stekbit som symbol), hårstylingsprodukter i omklädningsrummen och inga bindningstider (handklovar som en lite sådär skojig symbol).

Jag slängde flyern i papperskorgen.

Mitt nya sommarhobby

"Soffan"

Under sommaren har jag haft ett nytt hobby. Det har varit att ligga på klipporna i Vinterviken och lyssna på sommarpratare i P1. Klippan där har liksom varit min extended soffa (tur att min riktiga soffa är lite mer bekväm). Att ligga där och titta på havet och folk som badar samtidigt som jag har lyssnat på både gripande och tankeväckande prat om livet har varit the shit för mig denna sommar. Som för så många andra har vissa varit så medryckande att jag både skrattat lite högt och låtit tårarna rinna och är nu förmodligen känd som den smått galna tanten av alla badande barnen.

Mina top 3 favorit sommarpratare:

1) Daniel Sjölin - Redan nämnd, men får mig att tro på mänskligheten. Sätter ord på fenomenet främlingsfientlighet.

2) Klara Zimmergren - Hurra Klara, skulle vilja tvinga folk att lyssna på hennes prat.
Hennes egna sammanfattning av pratet:
1- Man måste inte lyda Cesar Millan. Ingen måste lyda någon. En hunds högsta önskan är inte att toppstyra en familj. En hunds högsta önskan är att ha kul med dig och samarbeta.
2 - Ge och skänk så mycket du kan, alla mår bättre och du med.
3 - Kan det vara så att det är kvinnor som får andra kvinnor att skönhetsoperera sig.
4 - Var inte gammaldags. Var modern. Skit i kött.

Allt värt att tänka på. Alltid!

3) Soran Ismael - Myket hade jag redan hört men tåls att höras om och om igen. Så knivskarp och på samma komisk analys om fördomar och hur det är att vara invandrare, som följande citat antyder:

"Om jag inte har ett jobb så är för det att jag bara utnyttjar systemet. Har jag ett jobb då har jag snott det. Så antar att tanken här är att jag ska vikariera".

Soran min Soran, om jag nånsin skulle få för mig att att köpa en häst så ska jag döpa den just Soran.

Bubblare: Märta Tikkanen, Magdi Abdelhadi, Marta Viera da Silva, Jenny Jägerfeld, Lotta Lundgren, Shima Nevrani (borde kanske ha kvotera in några män i denna lista, men what the hell, jag tror ju inte på kvotering).

Min favorit r n´b stjärna Neneh Cherry var faktiskt också ganska kul att lyssna på.

Alla har jag inte ens ännu haft tid att lyssna så det kanske ännu droppar in några till.

Vad jag behöver säga!

Nu är det 3 saker jag måste säga. Och det utan att vara arg eller ens upprörd över något:

1.       Det var så roligt att springa. När jag såg skylten med 2 km kvar, tänkte jag "nej, inte ännu, jag vill springa mer". Aldrig hänt! ALDRIG! Tyvärr missade jag dock måltiden med 45 sek, även om jag spurtade den sista biten (nästintill 11 km/h) .Men det var så roligt så vad gör det. När jag kom hem sa jag "tänk va bra teamwork det var, jag och min kropp". Däremot berätta min kollega att hon hade high-fivat med Börje Salming (nån slags hockeylegend). Attans att jag missade. ATTANS!

2.       Sommar och semester i all ära men eftersom min semester var slut redan länge sedan har jag bara väntat och längtat att alla andra och allt annat också återkommer. Och nu menar jag inte endast kollegorna på jobbet utan främst det som jag i mitt vardagliga liv har saknat. De bästa kolumnisterna i tidningar, mer frekvent tunnelbana, mer pass på friskis, mer konsumentvänliga öppetider på Suomi tupa, inget sommarstängt hos Tellus Cykel & Motor, och framförallt, morgonpasset i P3 tillbaka. Jag gillar nog rutiner. Jag känner att nu är allt i sin ordning igen. 

3.       Hatar egentligen ordet "folkligt" och folkkär" men helgen som gick var jag just varit extremt folklig. Först på fredag vandrade vi runt i stan på olika folkliga kulturevenemang på Kulturfestivalen. Lördag kväll/natt var det en enda stor folkfest då hela Södermalm är full med musik och dans och folk överallt (där jag var en av stjärnorna). På söndag var jag och hjälpte FIAN att sälja böcker och berätta om verksamheten på Världens längsta bokbord på Drottninggatan. Ja, det är verkligen världens längsta bokbord, hela Drottninggatan är en enda bokbord, samt en hel drös med folk. Det är faktiskt väldigt roligt att vara där och träffa folk (kanske jag ändå borde ha satsa på politiken) och prata om böcker och FIAN och allmänt bara om vadsomhelst. Så kul när de flesta är intresserade av verksamheten och tycker det är för jävligt vart våra pensionspengar investeras. Och på söndag kväll ännu stor folkfest i Vitabergsparken med dans och musik med Parkteatern. Stämningen var så bra att även om himlen öppnade sig och det blev storm mitt i spelningen stannade de flesta kvar, i ösregnet. Men efter att ca suttit där i ösregnet ungefär 5 minuter blev det klarblå himmel igen och det bjussades t.o.m. med en vacker regnbåge. Den förgyllde ännu den roliga spelningen med Club Killers. 

Bonus: Har hittat en ny idol! Emil Jensen, om du läser detta,  I <3 U!

Inte min bild, jag sprang ju med i det blåa tröjhavet. 

Några av metrarna av världens längsta bokbord. 

Club Killers innan himlen öppnade sig.

Hej Emil!

Let´s run!

FYI,

ska jag springa inatt.

Förfestar med -80 tals musik och Gnucci Banana. Så en ganska vanlig lördagskväll. Fast denhär gången vet jag vad jag ska ha på mig när jag lämnar lägenheten. Men har lackat naglarna. Nu kan ingen säga att jag åtminstone försökte!

Fast, börjar redan bli trött, fan....

Jeansjackan

Jag har köpt en jeansjacka. Har inte haft en jeansjacka sen jag var typ 12 år. Om man då bortser från den jeansskjortan som jag envist använt som jacka och som jag hittade för 10 kr av märket Golden Bridge på en gårdsloppis vind nånstans ute i Upplands skogar. Men denhär nya är en riktig jacka, just en sådan som dyker upp på våren som ett första vårtecken. Den sitter perfekt och den färgen är perfekt för mig. Och medger att jag liksom känner mig sådär perfekt snajdig och irriterat fräsch i den. Köpte den för en väldigt billig peng på sista readagarna och tänkte "dethär är nog bra att ha och speciellt bra kommer den att passa in på vårt kick-off som har tendens att ha just en sån "casual" tema bortom kontorsklädselm". Och oj så rätt jag hade. Har fått så mycket uppmärksamhet och beröm av både bekanta och halvbekanta och en sa t.o.m. "när jag såg dig tänkte jag jag vill också ha en jeansjacka". Tack för det, väl?

Jag vet inte, men ibland blir jag bara så trött på att man liksom blir uppskattad och synlig på basen av vad man har på sig. Visst vill jag klä mig snyggt och i såna kläder och färger jag passar bäst i. Men så kan jag även ibland känna att dra på mig något riktigt beiget (sånt som finnarna är väl kända över att ha på sig på semestern) och osmickrat sittande bara för att. Bara för att gå mot strömmen och med avsikt se ful ut för att istället känna mig uppskattad för något annat än just det vad jag har på mig.

När jag betalade jackan hade jag inte trott att även denna klädesplagg kunde väcka så mycket känslor och tankar.

Och ja, dethär toppar nog en av de onödigaste tankarna jag haft.


Mvh

HonSomHelstGårISvartFörAttKännaSigBekvämOchSnygg

Bra start!

Eftersom jag har så upptagna vänner som jobbar till midnatt varje dag bestämde vi oss för en vecka sedan (!!) att träffas för frukost klockan halv 8 på Fridhemsplan som en bra start på dagen. Och en bra start blev det också!

Passade även på att fira födelsedagsbarnet (fast när vi bestämde detta var det ingen, förutom kanske födelsedagsbarnet själv, som hade detta i tanke. Tacka får man facebook ibland ändå!)

Hipp hipp hurra!!

Dessa s.k. debatter

KAN INTE låta bli att på något konstigt sätt tycka det är lite lustigt med hur way out wests beslut om att inte servera kött på festivalen har upprört så många och vilken kalabalik det har lett till. Brott mot mänskliga rättigheter, rasism och kränkt har användts i denna s.k. debatt.

Jag ska säga er vad mänskliga rättigheter är.  Det är t.ex. rätten till mat. Det är INTE att ha rätt till att äta kött under de 3 eller 4 dagarna som festivalen tar form, dessutom innanför festivalens område. Det är ju inte ens så att hela Göteborg plötsligt skulle vara rensad ut av kött. Jag tror inte att de som tog beslutet hade någonsin en tanke om att detta skulle kränka någon. Inte heller att det skulle vara någon smart PR -kupp. Det handlar endast om att de tar sitt ansvar gällande klimatpåverkan och anser att den största klimatpåverkan kommer från just mat. Vill inte ens säga att det var ett modigt beslut, för det borde inte behöva vara modigt att våga ha en köttfri festival. Men bra jobbat i alla fall!

Tycker kommentaren som denna säger en hel del om folks idioti:

"Vi i Svergie värnar om mångfalden. Ta bort kött och fisk ger ingen mångfald, bara enfald. Men vegetarianer kanske strävar efter enfald?"

Jag tycker inte heller att det ens är något att diskutera. Lika jävla värdelöst att diskutera ur ett människorätts-  och demokratiperspektiv som TV-eken (därav bilden) som väckte sådan hulabaloo hos östermalmspensionärerna förra hösten.

Skärp er, Vita Kränkta Män (och andra)!!!

Worldwideweb och jag

Jag var internetlös i över 1 vecka. Det gjorde ont! Fast var kanske nyttigt. Har insett att jag inte har ett hälsosamt förhållande till det. Dessutom så har jag ju tillgång till det världsomspännande nätet minst 8 timmar per dygn + i min smartphone. Fast ändå, att vara ute internet de första dagarna var nog nästintill tortyr för mig. Men nu har jag fått det tillbaka och var nära på att krama den obekanta grabben som var och fixade det hemma hos mig.

Som tur har jag under tiden haft andra saker för mig, som t.ex. besöka vackra västkusten. Det var vitt, det var hett, det var dansant och det var blött. Och det var framförallt påkostat. Det är tur jag jobbar på den privata sektorn så vi slipper skriverierna i tidningarna. Pinsamt detta och pinsamt att det finns en myndighet som ingen egentligen ens vet vad de gör. Inte ens de som jobbar där eller de som ligger bakom idén. Jag säger bara, så går det när borgarna får makten.

Falkenbergs strandaveny

Annars har jag fått se och höra (men icke fotografera, det var strängt förbjudet som önskan från henne själv) Björk som tycktes ha med sig halva Island. Hon var fantastisk. Tror dock att en smula av mig dog när jag insåg att jag inte kommer att ha möjlighet att se Anthony and the Johnsons tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester (ja, det är ett vuxentecken) utan istället var tvungen att befinna mig i stekarhimlet. Fast, öh, jag trivdes ju där också denhär gången...

Lite av stämningen från Skeppsholmens Stockholm Music & Arts 

Dålig stämning

Snygga glajjor! Btw så har denhär mannen av någon skum anledning fått folkets förtroende och representerar mig och resten av folket i Finland 

I sommar har jag varit på ovanligt dåligt humör. Riktig känkkäränkkä vissa dagar. Orsaken till detta har ju förståss varit vädret.

Men, för att inte vara den som är den som bidrar till dålig stämning har jag lärt mig att behärska det negativa och se det positiva. Har ju faktiskt akademiska poäng just i  Happiness så får försöka tillämpa det i praktiken. För det finns faktiskt saker att vara glad för, även denna sommar. I sann Hakuna Matata filosofi tänker jag rada upp saker man faktiskt får vara glad för:

- Ljuset. Oavsett om det är kallt eller varmt så gör inte de ljusa sommarnätterna en besviken. Vad gör väl det om man då denna sommar får sitta innomhus och beskåda det vackra ljuset. Och det är det fanimej inget lågtryck som kan ta det ifrån.

- Har ingen vetenskaplig statistik på detta så det är väldigt ovetenskaplig fakta men antar att våldtäckterna, ungdomsfylleri, drunkningar har varit färre denna sommar jämfört med t.ex. förra sommaren.

- Man har något att smalltalka om, med både bekanta och obekanta. Det finns nog ingen där avsaknad av sommarvärmet har gått förbi och där ingen skulle ha något att säga om.

- Det finns garanterat, fler, som t.ex. eh, mer svamp i skogarna...?

Än sen om man just detta år fick gå med strumpbyxor istället för bara ben eller på terassen fick dricka Irish Coffey inlirad i en filt istället för rosé på klipporna. Än sen eftersom det ändå finns andra saker att vara glad för (och speciellt för mig som ändå fått spendera 2 av sommarveckorna i sydligare breddgrader). Det är t.ex. kanske inte direkt så att människorna i Syrien är på dåligt humör just pga vädret just nu. Så nu är det slut med gnällandet och på med de positiva glasögonen (fast inte Mikko Alatalos) illakvickt! Augustus är ju kommen!

Dessutom är ju detta också ganska så najs:

Om jag hade en balkong är jag ganska övertygad att det skulle vara ganska liknande, med en träkloss som bänk.