tisdag 21 augusti 2012

Vad jag behöver säga!


Nu är det 3 saker jag måste säga. Och det utan att vara arg eller ens upprörd över något:

1.       Det var så roligt att springa. När jag såg skylten med 2 km kvar, tänkte jag "nej, inte ännu, jag vill springa mer". Aldrig hänt! ALDRIG! Tyvärr missade jag dock måltiden med 45 sek, även om jag spurtade den sista biten (nästintill 11 km/h) .Men det var så roligt så vad gör det. När jag kom hem sa jag "tänk va bra teamwork det var, jag och min kropp". Däremot berätta min kollega att hon hade high-fivat med Börje Salming (nån slags hockeylegend). Attans att jag missade. ATTANS!

2.       Sommar och semester i all ära men eftersom min semester var slut redan länge sedan har jag bara väntat och längtat att alla andra och allt annat också återkommer. Och nu menar jag inte endast kollegorna på jobbet utan främst det som jag i mitt vardagliga liv har saknat. De bästa kolumnisterna i tidningar, mer frekvent tunnelbana, mer pass på friskis, mer konsumentvänliga öppetider på Suomi tupa, inget sommarstängt hos Tellus Cykel & Motor, och framförallt, morgonpasset i P3 tillbaka. Jag gillar nog rutiner. Jag känner att nu är allt i sin ordning igen. 

3.       Hatar egentligen ordet "folkligt" och folkkär" men helgen som gick var jag just varit extremt folklig. Först på fredag vandrade vi runt i stan på olika folkliga kulturevenemang på Kulturfestivalen. Lördag kväll/natt var det en enda stor folkfest då hela Södermalm är full med musik och dans och folk överallt (där jag var en av stjärnorna). På söndag var jag och hjälpte FIAN att sälja böcker och berätta om verksamheten på Världens längsta bokbord på Drottninggatan. Ja, det är verkligen världens längsta bokbord, hela Drottninggatan är en enda bokbord, samt en hel drös med folk. Det är faktiskt väldigt roligt att vara där och träffa folk (kanske jag ändå borde ha satsa på politiken) och prata om böcker och FIAN och allmänt bara om vadsomhelst. Så kul när de flesta är intresserade av verksamheten och tycker det är för jävligt vart våra pensionspengar investeras. Och på söndag kväll ännu stor folkfest i Vitabergsparken med dans och musik med Parkteatern. Stämningen var så bra att även om himlen öppnade sig och det blev storm mitt i spelningen stannade de flesta kvar, i ösregnet. Men efter att ca suttit där i ösregnet ungefär 5 minuter blev det klarblå himmel igen och det bjussades t.o.m. med en vacker regnbåge. Den förgyllde ännu den roliga spelningen med Club Killers. 

Bonus: Har hittat en ny idol! Emil Jensen, om du läser detta,  I <3 U!

Inte min bild, jag sprang ju med i det blåa tröjhavet. 



Några av metrarna av världens längsta bokbord. 


Club Killers innan himlen öppnade sig.

Hej Emil!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar