söndag 6 oktober 2013

Domen

Hej, juristen här!

Jag har läst bloggar, artiklar och krönikor om våldtäktsfallet i Tensta och hovrättens friande dom. Men jag har inte läst domen från hovrätten, vilket är ett problem för att våga säga något om domen. Men jag gör det ändå. 

Jag har läst dagstidningars summering av domen. Jag har läst en polis som var med och utredde fallet krönika här (och blev ganska glad). Jag har läst den tragikomiska blogginlägget om hur man försäkrar sig en friande dom efter en våldtäkt här. Jag har även läst Martin Schultz, professor i civilrätt, krönika här, och förstår och delar mening med det problematiska i bedömningen i våldtäktsfall.

Våldtäkt är ett brott och det ska dömas och prövas på samma sätt som alla andra brott. Jag försöker förstå resonemanget och vill tro att hovätten har gjort en rättsäker prövning. Jag vet ju också vi lever efter deviset hellre fria än fälla, i denna rättsstat. Och jag har en tilltro till domstolarna, även om det alltid ska ifrågasättas och kritiseras. Framförallt, som i dethär fallet, där tingsrätten kom till en annan bedömning. 

Lagen har förändrats och kommer förhoppningsvis även i framtiden också att förändras. När jag började läsa juridik var det  fortfarande "fritt fram för killar att våldta fulla tjejer", som Linda Skugge skrev i en artikel, för att sedan gå fria eftersom tjejen inte hade sagt nej. Enligt ett omtalat fall var det ju så, en tjej nästintill medvetslös av för mycket alkohol och förmådde därmed inte säga nej. Och det är ju helt vansinnigt sjukt. Det, och det faktum att lagen ändrades efter det, visar ju på att lagen fortfarande på 2000-talet missgynnar den svagare parten, oftast unga tjejer. Så kanske även i det nyaste fallet. 

Jag läste till slut Katarina Wennstams artikel Sluta utgå ifrån att männen är dumma, vilket gav lite klarhet för mig. För så är det. Enligt lagen ska gärningsmannen ha uppsåt att våldta. De ska alltså förstå att de gör något fel. Och det är där som bedömningen går misste om i våldtäktsfall, den dumförklarar killar och anser att killar är för dumma att förstå att de skulle göra något fel. Killar förväntas inte att förstå. Det är alldeles fel. Det är alldeles samma sak som att man kan förvänta sig av någon att förstå att inte utföra något annat brott. Svårare än så är det inte.

Jag tycker på allvar det är det värsta problemet idag, att man låtar pojkar vara som de är och göra vad de vill. Istället skrattar man lite bort det och säger "pojkar är ju alltid pojkar" och får därför bete sig hursomhelst utan att tänka efter. Att till och med en domstol har detta synsätt är rätt allvarligt. Att killar inte skulle förstå att en tjej i utsatt situation inte ville bli våldtagen tror inte jag på. Så jävla dumma är inte ens tonåringar att de inte skulle förstå. Hovrätten dömde ju att tjejen i fallet inte var i en utsatt situation och hade möjlighet att avlägsna sig från rummet närsomhelst. Fast bara för att hon rätt fysiskt hade kunnat göra det ska det inte betyda att en grupp killar (8 stycken) har rätt att ta ifrån hennes självbestämmanderätt om sin egen kropp, och tycka att det är helt okej att de våldtog henne utan att ifrågasätta om det kanske var moraliskt fel av dem. Man måste kunna begära det, och pojkar är fanimej mer än bara korkade hormonpumpade pojkar. 

Ett citat från Katarinas artikel som jag tycker är värt att tänka på:
"Kanske måste frågan bollas från rättsväsendet till skolan, och föräldrarna. Vad skickar vi för signaler till unga män? Vilken typ av beteende premieras och hur reagerar skolan när killar beter sig illa mot tjejer?"


Så, nu har jag sagt mitt. 


För övrigt så läser jag just nu helt av en slump en av Katarina Wennstam romaner, den andra delen i trilogin om de mansdominerande yrkeskårerna, jurist, polis och filmbranchen. Den första delen läste jag för kanske 3 år sedan. Jag ska se till att det inte tar ytterligare 3 år för att läsa sista delen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar