Mitt så kallade liv

När jag gick i lågstadiet:ish var måndagar en speciell dag eftersom då rusade jag hem för att hinna se My so called life som gick på Yle (Svt) klockan ca 15:30. Den hade allt jag tyckte jag behövde i mitt liv då, den 15-årige Angela som i första avsnittet färgade håret rebelliskt rött, de astråkiga föräldrarna, den töntiga grannpojken, den irriterade lillasyrran (det var ju typ jag), den vanliga bästisen som hon dissade när hon kom närmare de coola kidsen (varav en var bög/queer), de rutiga flanellskjortorna, de långa klänningarna, Eastpack ryggsäckarna, hela grungestilen etc.

Och framförallt, Jordan Catalano. Skolans svåraste kille med de största och brunaste ögonen.

Jared Leto, som då spelade denna Jordan Catalano, gästade Skavlan för ett antal veckor sedan. Han applåderas in med det långa håret fladdrande och med en rutig röd flanellskjorta runt midjan. Det är typ så jag minns honom, med långt hår och en flanellskjorta. Han gästade då förståss inte för rollprestationen i just denna serie, utan verkar ha varit nominerad till en Oscar för bästa biroll, måste jag bara tydliggöra.

Just nu önskar jag inte mycket annat denna söndagkväll att jag lika mycket som då kunde springa hem från jobbet för att sätta mig fastklistrad framför TV:n för att få ta del av denna realitet (förutom att jag minns att den gick på hösten och nu skulle jag nog ändå välja vårsolen framför TV:n.).

Ska kanske åtminstone då gräva fram och hänga några idolaffischer på honom att ha på väggen som tröst.