Dessa fina sensommardagar har jag inte kunnat motstå frestelsen av att ta en extra runda med cykeln genom stan efter jobbet för att maximera Detta innebär en fantastiskt fin vy från många broar som jag måste ta mig över, men även en sannolik livsfara. Denna livsfara orsakas av alla cyklister dvs majoriteten som cyklar från stan till ytterstan och hem, istället från tvärtom som jag (eller jag åker ju också till en ytterstad, men via stan). Den första bron jag åker över har emellanåt endast ca 1,5 meters bred cykelväg. Och här är det dubbelriktat, dvs jag möter alla som kommer emot. Som sagt är jag i minoritet och måste bannemej ibland stanna påvägen upp eftersom jag ser en massa galningar raceande i sån takt att det inte finns mycket utrymme för varken väjning eller att bromsa om det skulle krisa (vilket jag antar det skulle göra om inte jag var på vakt varenda sekund).
Min agg har medfört att jag börjat föra inofficiell statistik på vem dessa galningar är. Min statistik har kommit fram till att det nästan undantagslöst är 50-årkrisande brommavillaägande män med sina tiotusentalkronors cyklar med smala däck och övriga toppupprustningar. Har hört rykten om att det till och med finns en APP som mäter varje dag vem som korsar denna långa bro snabbast. Väldigt moget beteende av dessa 50-åringar....
Jag kommer att skriva en arg insändare om detta i Bromma lokaltidning. Jag och alla andra med pensionärfasoner.
Har jag sagt att jag är nyss fyllda 30 år?
Nu till något helt annat, kanske lite viktigare. Om några dagar är det val här i Sverige. Jag har redan röstat (i kommun och landsting alltså pga ej ansökt medborgarskap). Har röstat på ett parti som kan bli det tredje största. Det står mellan detta parti och SD. Humanister eller rasister. Järnrör eller språkrör. Jag tycker hela valet är så spännade så jag nästan spricker men ser även lite framemot att valet är över (förutsatt rätt resultat) eftersom jag numera kan kalla mig en riktig soffpotatis. Kan inte låta bli att följa varenda kväll på någon debatt eller partiutfrågning som basuneras ut varenda kväll. Det är helt otroligt hur mycket tid jag lägger på politik numera, utan att ens vara på något sätt politiskt aktiv. Jobbar dock med (riktiga) politiker och valet är ju på tapeten vareviga fikarast. Vem som har makten efter söndag är förståss en viktig fråga men det mesta tyder på att vinden kommer ÄNTLIGEN att vända. ÄNTLIGEN för att välfärden i detta land ska få en chans igen. ÄNTLIGEN slut med omotiverade visstidsanställningar. ÄNTLIGEN mer bostäder. ÄNTLIGEN för att framtiden kan bli mer hållbar (jämfört med en hållbarhet som enligt Emil Jensen är med regeringen Reinfeldt lika komiskt som ett avsnitt av Seinfeld). Det ska vi se framemot. Det som vi däremot inte kan se framemot är att ett rasistiskt och fruktansvärt populitistisk partis siffror mer stor sannolikhet kommer bli det högsta någonsin. Det som vi alla är rädda för (eller ja, inte de som röstar på dem) kommer att bli verklighet. Men kanske med en välfärdsorienterad statsmakt som inte glömmer bort dem som står utanför samhället socialskydd kommer missnöjet att minska och liknande partiers popularitet sina ut. Hursomhelst, vi håller tummarna!
En till grej bara, nytt från Hello Saferide. Hurra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar