ca35kvmliv: Tvåtusenfjorton, tredje och absolut sista delen

I september började jag få lite nog av min arbetssituation och började söka mig till annat. Var på intervjuer och fick ett annat jobb vilket möjliggjorde att jag kunde med mindre än två veckors varsel sluta på mitt förra. Fortsatte dock mitt cyklande framtills dess till Vällingby och njöt vareviga dag jag cyklade hem i solsken och ren luft. Vi tog oss till Vintervikens klippor ännu för sista gångerna och åt take-away och badade men hamnade även i clinch med någon vilket tog alldeles för mycket energi. Åkte på höstfest med kaveris (kompisar) till ön såsom vi gjort de senaste 6 åren och återvände till en valdag lika spännande som den mest nerviga thrillern. Förlorade lite hoppet om mänskligheten samma kväll men såg möjligheter också växa fram. Var igen på Gröna Lund och såg denna gång Markus Krunegård en sen septemberkväll och konstaterade a) att det var varmare i luften än på Arcade fire i mitten av juni, och b) jag tröttnar aldrig att se honom live och c) nästan allt jag vet om livet har han lärt mig (ibland gör man rätt, ibland gör man fel, lev med det, tiden går snabbare än kattdjur springer, osv).

Läst bok: Ingen om jag minns rätt, var för upptagen med valföljandet :(

Mest spelade låt: Helli av Markus Krunegård.

Mest likeade bild:

Bild från cykelryggen en dimmig morgon.

Andra bilder:

Sista sommarhänget.

Sen blev det kallare vyer.

Promenad i skog.

Gemytligt som vanligt i den gamla skolan.

Sen var det dags att åka hem.

Där är han!!!

Oktober började fint och färgglatt i Berlin innan jag började mitt nya jobb. Tillbaka i Sverige töltade jag med en islandshäst i iskall duggregn, tog årets sista utomhusbad, var för första gången på Centralbadet och somnade i bubbelpoolen. Jag var ganska social och träffade en del nya och gamla människor och diskuterade mest det stora avslöjandet av romankaraktären Hugo Rask i Egenmäktigt förfarande. Hamnade även en kväll på en fest som tog slut först på småtimmarna och återhämtningen tog bokstavligen nästan hela nästkommande vecka med bl.a. en söndrad fot. Månaden slutade med nyheten om ett nytt flickebarn i världen samt påföljande The Knife konsert. Jag smed även ganska storslagna planer för november, t.ex. att delta i NaNoWriMo (National novel writing month, yeah right) och att ha en finsk tema-månad med att endast läsa finska böcker, lyssna på finsk musik och podd och prata finska så mycket det går.

Läst bok: Systrar och bröder av Maria Sveland.

Mest spelade låt: Nysnö av Jonathan Johansson.
(Bonuskuriosta: En dag stod Jonathan utanför mitt hus (han typ jobbar i ett härbärge där i närheten). Först trodde jag det var en kompis till mig som är väldigt lik honom och jag var en halv sekund från att säga "Vad står du här utanför och stalkar mig" tills jag fatta att det inte alls var vem jag trodde.)

Mest likeade bild:

Årets sista dopp.

Andra bilder:

Mamma i Berlin.

Och pappa i Berlin.

Got to love Berlin alltså!

Inget Berlin utan Club Mate.

Islandshästarna.

Kurs där jag lärde mig massor.

Ny cykelvy till jobbet.

The knifen.

Nybliven moster utanför Globen (pumpan)

I november blev det dock annat men innan dess fick jag glasögon och blev tvingad (mest av mig själv) att gå på en spelning, Saint Vincent som visade sig vara det bästa tvånget ever. Sprang också tunnelloppet med förbättrad mils tid, började springa årstaviken runt ett antal gånger och såg och hörde Annika Norlin prata om sina låttexter på Aspis bokhandel. Någonstans där emellan blev jag dock otroligt trött och arg, ledsen och uppgiven. Tröttande lite på allt och alla och ville helst bara springa dendär viken runt. Blev känslomässigt lite som kastad platt på marken och orkade helt enkelt inte riktigt ta mig upp. Jag var så inspirationslös och kände mig som en trött trasa som någon hade vridit om några gånger för mycket.

Läst bok: Stål av Silvia Avallone.

Mest spelade låt: Games for girls av Say Lou Lou.

Mest likeade bild på Instagram:

Denna glada prick.

Andra bilder:

Så jävla snygg OCH begåvad människa. Orättvist!

Smög in innan spelningen in i en omklädningsrum och skickade MASSOR av bilder till bästisen för hade VALÅNGEST med bågarna.

Detta var typ den soligaste dagen i hela november.

December kom och jag fick ett eget arbetsrum med eget allt. Mamma kom på besök och vi tittade bl.a. på Finlands självständighetsbal fastklistrade på soffan. Jag fick förtroendet att dela en superhemlig nyhet (mer hemlig än CIA hemligstämplat) som gav en stor dos lycka för framtiden. Vi firade jul med gänget och åt en italiensk avsmakningsmeny med jobbet med efterföljande Häktet-besök (alltså krogen, så vilda är vi tjänstekvinnor (och några män) ändå inte). Innan jag åkte till Finland för julfirande hann jag även Kärrtorpa (dvs demonstrera) och besökte Skogskyrkogården för första gången i mitt liv och blev typ kär (ni vet sådär som en lätt blir i kyrkogårdar). Väl i winterwonderlandet Finland drack jag det obligatoriska kaffet med pappa på Salutorget i minusgrader dagen innan jul och träffade systerdottern för första gången för att lära henne allt som lillbrorsan ännu inte hunnit med. Jag delade och tog emot julklappar och badade förståss bastu också med god vän. Däremellan förfasade jag över att skogen var borthugget och måste se hästarna minst en gång per dag. Väl hemma kom jag tillbaka till en 11 gradig lägenhet och stannade på jobbet istället under mellandagarna några timmar extra i väntan på att det skulle bli mildare ute. Sista dagen av året spenderade jag ungefär 500 meter från mig i en lägenhet full med god mat och bål, vänner, charader och danceoke (dans till musikvideo). Det avslutade trots allt fint detta år.

Läst bok: Utan personligt ansvar av Lena Andersson.

Mest spelade låt: 7/11 av Beyoncé.

Mest likade bild på Instagram: