Valafton

Ibland önskar jag nästan att jag inte behöver ta upp att jag är born and raised i Finland. Jag går ofta i något slags försvarsställning för att jag försöker sudda bort allt det onda som inte borde finnas. Jag skäms varje gång någon i Sverige börjar prata om Sannfinländarna. Jag skäms varje gång någon tar upp att Finland tar emot så lite flyktingar. Jag skäms varje gång någon tar upp att homosexuella inte förrän nu har haft rätt att gifta sig. Och jag skäms varje gång någon tar upp att jämställdhet och feminism inte är något som diskuteras i Finland.

Samtidigt vet jag att jag är lite för hård mot Finland. Jag har i princip inte bott i Finland på över 10 år och jag vet att det ändå har hänt en del. För varje år som går märker jag till min störa glädje hur invandrarna har börjat integreras i samhället. De finns på arbetsmarknaden, barnen går i skolan, det fanns ett fåtal som kandiderade till riksdagen, jag ser ungdomar hänga med varandra, de hörs och syns helt enkelt.. Det gör mig så oerhört glad eftersom det inte är så jag minns hur invandrarna blev bemötta när jag ännu bodde i Finland. Rasism och främlingsfientlighet finns kvar, men det finns även en acceptans som inte förr funnits.

För tillfället sitter jag och valvakar (igen) Finlands valresultat hemma. Jag har följt med extremt dåligt i år och velade till sista sekunden innan jag klev in i vallokalen. Det beror delvis på att jag inte har orkat följa med när endast tröttsamma gubbar tror sig veta bäst (endast en partiordförande är kvinna och hon är för övrigt helt crazy). Men det finns ändå en del som överraskade positivt. Odförande för De Gröna säger att finländare har röstat för solidaritet och jämlikhet då de fick ganska många fler platser i riksdagen. En kandidat för SFP säger att resultaten visar att hen får fortsätta med sina hjärtefrågor som mänskliga rättigheter, jämlikhet och jämställdhet. Ordförnade för SFP säger att de humana värden har tydligen varit viktiga frågor i denna valrörelse. Vänsterns ordförande glädjer med att unga tjejer kommer att få plats i politiken. Jag är så oerhört glad att Finland börjat gå i denhär riktningen.

Jag vet, JAG VET, att det är typ krisläge med den massiva arbetslösheten och hela ekonomin men att även lyfta upp frågor som jämlikhet och jämställdhet är inget som förhindrar en för ekonomin gynnsam debatt och att skapa nya arbetstillfällen.

För övrigt la min 16-åriga kusin upp på Instagram för ett par veckor sedan en bild på hennes svenska prov där hon skulle böja en massa olika familjerelaterade termer på svenska. Till min stora förvåning fanns regnbågsfamilj med som ett ord. Samma kväll fick jag ett sms från en barndomskompis som berättade att hon ska få barn med sin fru. Jag skickade bilden till henne tillsammans med tusen gratulationer och skrev kolla vad "kidsen lär sig i skolan idag, ordet fanns ju inte en på vår tid." Hon svarade "nej verkligen inte, men tiderna har ändrats".

Hurra för nya generationer och för en mer hållbar framtid!

Mot valurnan!