Överraskningarnas överraskning!

Det finns faktiskt många anledningar till att jag inte orkat med detta de närmaste månaderna. Den största anledningen är förståss att jag sitter i snitt 10 timmar per dag vid datorn och försöker stå ut. Och efter dessa 10 timmar är jag väldigt väldigt trött och rätt ut sagt lite less på allting så har helt enkelt släppt den lilla pressen att synas här.  En annan anledning har också varit att de tidigare alstren har faktiskt främst kommit till skott under Aktuellt-nyheter. Men under flyktingkatastrofen och terroristattacket har jag helt enkelt undvikit nyheter för att skydda mitt psyke. Och tyvärr har jag stundvis inte ens orkat nya siffror och prognoser av rent egoistiska skäl, nämligen inte tänka på jobb hela tiden.

Men obs, jag är så innerlig glad att jag med mitt jobb har kunnat göra en skillnad för hundratals ensamkommande barn, och har stundvis slitit faktiskt mer än gärna. Jag har aldrig sagt att det är synd om mig, det är synd om de som flyr. Men någonstans tar det ju förståss stop och alla som läst tidningen (eller Facebook) vet väl att stoppet är närmare än vad någon någonsin kunde tro.
Men nog om det politiska läget, nu till överraskningen. 

Eftersom jag vet att jag tycker det faktiskt är väldigt rolig att skriva, tänkte jag gå väldigt wild and crazy i år och göra en storslagen comeback, nämligen

*trumvirvel*, 

EN JULKALENDER! 

Dvs uppdatera här varje dag (ja, ni läste rätt) framtill julafton!

Jag vet faktiskt ännu inte i skrivandes stund alls vad det kommer att bli, men gissar mest på tips, bilder, kanske lite inspiration, hundvideor, visdomar eller bara ett hej från vardagen (förmodligen mest det sistnämnda). 

Så, stay tuned, vi ses redan imorgon (och dagen efter det och dagen efter det osv). 

Semesterpausen

Såhär halvvägs i semestern kan jag sammanfatta att temat har varit cykel/att cykla. My gaad vad jag älskar denna färdmedel/vardagsmotionerande. För att citera min vän som förde mig på cykeltur till antroposofins huvudstad Järna  "när jag cyklar ner för en landsväg i solsken, då känner jag mig så lycklig" (Obs hen är från Järna, kanske därav de välvalda orden). Eller den andra som berättade om hur fantastiskt fint det är att cykla hem i solnedgång längs Amsterdams kanaler. Jag kan inte mer än hålla med båda, det är verkligen när jag susar med en cykel med vinden i håret (under hjälmen) som jag känner mig som mest levande.

Vi hyrde cyklar i Berlin för att cykla ungefär samma rutt som förra gången för mer än 4 år sedan och jag hyrde även en igen i Amsterdam för att delvis vara som en Amsterdamstare men även för att ta mig till Spa:at som var bokat och låg i utkanten av staden.

Har redan googlat upp "snabba pendelcyklar"för att kunna även tillvarata detta återfunna intresse även i vardagen. Så känn er hotade stadens medelålders lycramän, snart är jag en av er.

Hejhej!

Detta hade av misstag fastnat i mobilen. 

Och just nu tittar jag faktiskt på Sommar med Ernst från soffan medans åskan slår ner utanför. Så mamma, om du ser detta, kanske det blir Ernst sommarsaft innehållande jordgubbar, rabarber och mynta som i riktig Ernstanda "gifter sig med varandra" i sommarstugan nästa vecka!

Next stop, semester!!!

Jag fattar inte att det redan är 2 juli idag men jag FATTAR SÅ HIMLA MYCKET att min semester börjar om exakt efter morgondagens arbetspass. Trots att jag har så extremt svårt att släppa kontrollen på mina ärenden för 3 veckor och 2 dagar har jag aldrig sett framemot semestern lika mycket som denna gång. Dock, eller kanske just därför, har jag säkert världshistoriens sämst planerade semester framför mig. Men tror det blir grejt ändå. Jag kommer att åka lite flyg, lite cykel, lite tåg och lite kajak. Och sen förståss springa och bada en masse. Det sistnämnda mer hellre än det första. Men det första av tvång (halvmaran) mer än det andra. Och i övrigt satsa på detdär med en hälsosam livstil. Börja dagen som Elsa Billgren med chiapudding och frukt. Och kanske avsluta med mindre hälsosam rosé. Vad som händer däremellan får förbli en överraskning.

Och äh, om allt skiter sig så kan jag faktiskt bara titta på Sommar med Ernst på soffan. Bli sådär smått exalterad av allt fantastiskt runtomkring och sedan gå tillbaka till jobbet i denna Ernstmode (hoppas inte).

En suddig semesterfirare to be! Som ni märker har jag redan trappat ner på jobbet och hängt där i en pyjamasliknande klänning. 

Hursomhelst, ses i semesterdimman!

Bästa nyheten EVER

Idag sa min chef, apropå att någon sett en hund springa i korridoren, att om hen fick bestämma så skulle alla få ta med sina hundar till jobbet. Det var det bästa jag hört på länge och började redan i fantasin kolla runt på hundar utan hem - hemsida*. Nu kommer ju inte detta att hända eftersom vi delar hus med en hel del massa andra förvaltningar och för att citera min chef "direkt skulle det vara någon jävel som får jävla andningsnöd".

Men bara tanken att ha X antal hundar springande från rum till rum förhöjde min arbetsinsats med minst 120 % idag.

Som tur får jag i alla fall ibland springa runt på midsommarängar med andras hundar.

Eller hjälpa till och fixa till midsommarbjudningen. Den observante kanske märker att min midsommaroutfit bestod av ett gammalt pyjamas som jag för ett par år sedan visade upp här. 

* En del har väl hört att jag hittade min drömhund, eh med namn Anna där för ett tag sen. Men i annonsen stod att "Anna söker trygghet hos någon som har ett jämt humör och som vill bygga upp hennes självförtroende och tillit" och tänkte att det kanske inte dels är bra att det bor två som heter Anna i detta hushåll och för att jag då måste vara på jämt humör, jämt. Så jag lade ner tanken på att ägna min semester och skatteåterbäring på denna hemlösa hund :(

Mums:en

Nästa helg tror jag att det är Eurovision song contest. På Aktuellt hade de ett reportage om Finlands bidrag Pentti Kurikan nimipäivät och de började hela reportaget med att säga att det är faktiskt inte Måns Zelmerlöv som fått mest uppmärksamhet hittills utan det är Finlands bidrag. Jag kunde inte ge rats ass om vem som vinner och vem inte men jag tycker det är osmakligt att poängtera att bidraget med funktionsnedsatta personer faktiskt har fått mera uppmärksamhet än hela Sveriges svärmorsdröm. Det är att säga att Måns (med f.ö. den fruktansvärda låten, fast det är ju bara min personliga åsikt) med sitt  utseende och charm är normen och resten bara har någon biroll i den heterosexuella vita mannens värld.

Får ta och vässa pennan en gång till och skicka ett mail till SVT.

Det börjar ta sig. Grönskan! 

I dagarna tre

Först hetsade jag hem från jobbet, åkte in till stan, träffa min kompis på Jerusalem Kebab för att äta en billig och snabb middag, fortsatte till Debaser medis, pratade gamla valborgsminnen, pratade om Uppsala tiden, pratade om livet överlag, drack lite för mycket öl, såg Jonathan Johansson på scen och såg min kompis ögon tindra när han som sista låten spelade Lätt att släcka 98 som är hans (och numera min) favoritlåt. Av alla låtar, för alltid.

Sen vaknade jag med onödigt tung huvud, sprang en mil, åkte till Alvik och botade huvudvärket med mer bubbel, åkte 35 minuter tvärbana, lyssnade på poverballader, dansade lite, drack lite, stängde dansgolvet, började promenera från vischan in mot stan, stoppade en stor taxi på vägen mot Slussen som sedan släppte ut oss i varsitt hem.

Efter det vaknade jag rätt utvilad, stekte ett ägg, gick första maj tåget, fortsatte med att äta thaimat, åkte hem och vilade 45 minuter, gick på ny förfest, gick på första maj fest, spanade på politiker och dansade halva natten lång.

Efteråt har jag kanske mått sådär som jag förtjänar efter 3 kvällars uteliv.

Dagens gud. 

Nattlig promenad hem. 

Fyra filmer och en skogsutflykt

För att lätta lite på den dåliga stämningen från förra gången tänkte jag komma med tips på 4 filmer i min favoritgenre. Nämligen filmer med kompisgängtema. Alltså ett gäng kompisar som av en eller annan anledning samlas ihop för att antingen fira något eller så bara för att hänga. Det kanske inte riktigt är någon riktig genre men här får det vara nu ändå. Alla är egentligen ganska klyschiga, det finns alltid det tråkiga paret, karriäristen, den lite tragiska, den mer laid-backiga, den eviga singeln och (den skojiga) homosexuella mannen. Men så kanske det just är i verkliga livet också och eftersom jag har ett kompisgäng som lite nu och då samlas ihop och gör små utflykter så gillar jag liknande filmer just nu.

Les petits muchoirs

Handlar om ett kompisgäng som varje år åker på semester till en av gängets sommarställe för 1 vecka. Den här gången är lite annorlunda för en ligger på sjukhus efter en olycka och de vet inte om han kommer att klara sig. Men de åker ändå för semester måste ju alla ha. Den är ganska lång men det gillar jag för det ger utrymme till att gruppdynamiken just därför hinner påverkas så himla mycket. Den är även trés fransk och en får bara lust att sitta ute och röka cigaretter (OBS röker inte!) och dricka vin natten lång på Frankrikes landsbygd.

Peter´s friends

Råkade se slutet på denna lördag natt när jag kom hem men såg den från början nästa vecka och absolutely loved it. Eller gillade i alla fall att den hade så mycket -90 tals musik. Handlar också om ett kompisgäng som en, Peter, bjuder för att fira nyår hos i sitt slott (!) 10 år efter att de slutat skolan. De är alla i lite olika livsskeden men hittar tillbaka till varför de i tiderna hängde ihop. Det händer kanske inte så jättemycket under filmens gång förrän i slutet men visar bara hur fint det är att folk kan trots att de lever så olika liv hitta tillbaka till varandra under en sådan helg.

Fyra bröllop och en begravning

Förståss ska denna vare med. En av de första riktiga filmerna jag såg på bio och fattade nog nada jus då nada. Men såg den för ett tag sedan och även om den kanske är lite tacky är den faktiskt tidvis väldigt bra och rolig. Alla har väl sett denna med den tragiska Hugh Grant och hur har blir förälskad i  en riktigt player som han sen inte kan släppa och möter varje gång det nalkas nytt bröllop (eller begravning). Jag gillar speciellt de gånger festen drar ut på natten, såsom jag föreställer mig att det är på bröllop. Både denna och den ovannämnda visar dock hur fruktansvärt mycket klass spelar roll i England.

The big chill

Har egentligen endas sett en del av den och det var ett tag sedan men har som avsikt att se den så fort som möjligt. Tror att vad som står på filmaffischen(How much love, sex, fun and friendship can a person take) ger en ganska bra bild av vad den handlar om. Tror också denna är den allra mest allvarsamma av dem allihop.

Sista filmen heter Jägarexamen där jag har en av huvudrollerna.